Oj vilken start
Just nu har vi en vovve som det är ganska synd om. Han har varit lite bubblig i magen och fisit värre än man kunnat tro att en hund kan göra. Igår morse var han riktigt lös (snarare som senap)i magen och det gick liksom inte till sig på hela dagen. Han ville följa med ut och jogga på kvällen, men det var inget riktigt driv i steget -och det tror väl jag det om man inte är helt 100 i magen.
Efter löpturen blev det dusch och lite slappandes, vovven la sig på golvet och sussade. Kl 19.45 skulle jag möte min söta mor på gymmjet för ett Bodybalancepass. När jag kom hem berättade sambon att han fått rusa ut med vovven när nöden blev för stor. Han fick sig ytterligare en promenad innan sängdags och vi hoppades att hans mage skulle få sig lite lugn nu. Tyvärr blev det inte så.
När jag kom upp från källaren möttes jag av värsta Londondimman och jag tror inte att jag behöver gå in på några detaljer. Skurhinken åkte i alla fall fram. Vi tog en promenad och hans stackars mage var fortfarande i olag. Vi tog ytterligare en promenad innan jag åkte till jobbet, men då var han mest bara trött. Jag hoppas verkligen att hans förmiddag blir lugn.
Jag vet att han inte ätit något konstigt, men jag tror att alla våra löppass har satt igång hans mage lite häftigt. Nu får han vila från löpningen några dagar så kan vi ta ett pass när han är lite bättre.
Jamen det var lite skitsnack så här på morgonkvisten. Må gott och lev väl denna tisdag!
Kommentarer
Trackback
