Vilket uppvaknande!
Vaknade halv fem imorse. Det är ju bara en halvtimme innan jag brukar stiga upp, men idag vaknade jag helt förstörd! Jag drömde att jag var död men att jag ändå liksom fanns bland alla levande. Jag vet inte hur jag dött men jag vet att jag inte ville vara död i alla fall. Jag vaknade när jag kramade om en vän och grät förtvivlat att jag saknade livet så fruktansvärt mycket. När jag vaknade kändes det det bara som att jag verkligen inte ville somna om. Det var lite obehagligt faktiskt. Jag gör mina val och jag lever det liv jag vill, jag är lycklig, mår bra och är tacksam så länge jag i alla fall tror mig vara frisk. Hur kan det då kännas som att mitt undermedvetna tycker att jag borde leva livet fullt ut? Skönt att jag är vid liv och på ett alldeles strålande humör nu då.
Igår snörade jag och sambon på oss löpardojorna och gav oss ut på en 40 minuter lång löprunda. Eftersom det var så rackarns blåsigt bestämde vi oss för att springa upp i berget för att få skydd av träden. Det var grymt tungt, knappt att det kändes lätt ens när vi vände hemåt och det mest bar nerför. Jag blev lite orolig att jag kanske har någon bacill som ligger och skräpar, så väl hemma blev det vitaminbombning och KanJang. Idag känns det bra och det är ju tur eftersom jag ska hålla i ett BC-pass ikväll.
Ska alldeles strax bege mig 8 mil söderut för att hålla i två byggmöten. Är tillbaka i eftermiddag någongång. Det verkar som att även denna dag blir full av arbete. Härligt!
Må gott och lev väl!
Kommentarer
Postat av: Susann
nä men fy vilken hemsk dröm, usch å fy.
Då är det ganska skönt att vakna..
Ha en fin dag bästa du.
kram kram
Postat av: Fighting Spirits
Men shit vilken obehaglig drömm!
Tur att inte den dragit ner på ditt braiga humör idag! =)
Trackback
